So far so good.
Nu är det tillslut dax o ta sig i kragen och skriva lite:D Julen kommer närmre och det ska fixas och hinnas med..:)
Jag har fått lite frågor om hur jag mår och har mått under första och nu under andra trimestern, så jag tänkte som så att jag skriver det här så kan ni alla läsa:D Och har ni några frågor så bara fråga=)
Under första trimerstern dvs första tredjedelen av graviditeten så mådde jag hyfsat bra.. Tja joo. Det får man nog säga. Jag mådde illa, "mycket" och oftast men slapp kräkas och så. Och det är jag tacksam för, därför tycker jag nu i efterhand inte det var SÅ farligt. Men då var det klart jobbigt. Fick tipset på "familjeliv.se" att äta ofta och att det ofta kan minska illamåendet, och det gjorde det. Den blev i alla fall hyfsat kontrollerbart. Men det var ständigt knaprandes på något samtidigt som jag inte var hungrig utan nästan mer äcklad av maten. Men ner fick den gå. Med tiden så lättade det värsta illamåendet och hungern kom i full kraft.
Nu åt jag ofta för at jag var hungrig men inte "sugen" på mat vilket gjorde det svårt att komma på något att äta. Vissa saker funkade vid vissa tillfällen andra inte och detta gick inte att förutspå. Så det inhandlades det jag var sugen på i affären och väl hemma så var det inte ens ett alternativ..=S Stackars Andreas fick stå ut med en hel del, en massa tjat om att " jag är hungrig, några tips?- Nje det är inte gott, jo jag vet jag tyckte om det igår"..:P Osv. Och att laga mat var inte en höjdare, vilket innebar att jag inte direkt gjorde det- ännu ett lass som Andreas fick ta, Matos var en jobig upplevelse och satte spinn på magen och hungern. Från att vara dunder sugen på en mat rätt kunde i stort sätt matoset få mig att bli icke hungrig. Men även den perioden gick över- som tur är.
Det komiska är att i stort sett som v 12- den magiska veckan- /andra trimesterns start så minskade problemen med mat och Jag kände mig nästan som vanligt. Kunde äta och laga mat som vanligt. Men fortfarande ännu mer hungrig än vanligt och äter på kvällen innan läggdax. Fast som jag är så "glömmde" jag äta som jag borde och fick ju känna av det genom hungern som kom. och Illamående som "tillhör" extrem hunger. Ofta så finns det ingen direkt "hunger gräns" utan det blir extrem hunger nästan direkt. Men efter ett tag så "lär" man sig känna igen vad kroppen vill och tänka på det. Men att komma på vad man ska äta alla 100 gågner man äter är ännu svårt. Viss mat är man inte sugen på vid de tillfällena som man ska äta det.
Desto längre tiden går desto lättare "matmässigt" går det. Oftast iaf. Men att gå från att inte äta ordentligt till att "måste" äta ofta har ju inte varit det lättaste, men man hittar något som funkar. För min del nu är det en drickyoggi innan jag lägger mig så jag håller mig genom natten- nästan iaf. Och på kvällen så blir det oftast något ätbart, risifrutti eller något liknande. Men äter vi tidigt så blir det mera "småätande" för att hålla mig mätt.
Frukt o grönt har varit mina "räddare" än sålänge- först så åt jag en massa clementiner och banan (morgon) men nu så får jag en hel del halsbränna av dom så nu får jag äta dom med måtta, och det är ju lite synd nu när julen närmar sig. Den brukar ju innebära clementiner i massor =D Men..får äta dom på dag tid och sitta ordentligt och ha Novalucol nära till hands =:P
I övrigt så har jag inte följt alla råd och tips och nojor som finns. Om vad man får och inte får äta samt göra. Skulle man göra det så kan man inte "leva". Så jag har "levt" på som vanligt och det funar bra =) Fast nu börjar behövet av extra vitaminer och järn göra sig påminda. Här om dagen så bliev jag himla yr och fick pausa flera gånger på väg til bilen.:S Mamma tror det beror på järn brist så jag får väl börja knapra de förhatliga tabletterna =S Måste bara köpa dom först.. hihi..
Men nu har ni i alla fall fått en liten "uppdatering" om hur jag har mått än sålänge, ska försöka skriver mer om Graviditeten för er som vill följa. :) Samt för att själv komma ihåg det sen:D
